Mp3-spelare

Jag har köpt en bärbar mp3-spelare. Ganska onödigt egentligen. Jag är hemma i stort sett hela tiden. Och jag brukar inte ens lyssna på musik här. Men nu gjorde jag det i alla fall. För att använda den behöver man musik. Jag har en del musik på datorn, men nu tyckte jag att det var dags att skaffa en lite större samling. Jag har en väldigt tråkig musiksmak. Vanlig mainstream populärmusik är det absolut inget fel på så jag tänkte att jag kunde börja där. Jag har lyssnat igenom samtliga låtar och valt ut dom bästa som legat på tio-i-topp från 1961-1974 och Tracks från 1984-1994. Jag har ett litet glapp på tio år där jag får leta efter låtar på annat sätt, samt Tracks från 1995 till nutid kvar. Jag laddar annan musik också så klart.

Vissa låtar är jag väldigt tveksam till att ha med i min låtlista. Låtar som jag inte vill att folk ska veta att jag lyssnar på. Då är det bra att jag inte har kompisar eller flickvän som rotar i mitt privatliv. Här finns t.ex. Björn Afzelius och årets slovenska bidrag i Eurovision Song Contest. En tävling som jag för övrigt tycker hade många bra låtar i år. Och den slovenska kvinnan som sjöng opera var bäst. Jag skäms.

Jag har haft två veckors semester i sommar och nu är det dags för en vecka igen. Jag har jobbat 27 dagar i sträck, men det är inte riktigt så illa som det låter. Några timmar deltid på min ordinarie arbetsplats på vardagarna och några timmar extra på helgerna på ett annat ställe inom samma företag. Egentligen får jag inte jobba så här många dagar i sträck, men jag gör det ju frivilligt. Min chef skrev ut lite papper där det stod vad som gällde om man jobbade många dagar i sträck: ”Tillfällig avvikelse får göras mot kompensationsledighet”. Fast jag får så klart ingen kompensationsledighet. Om jag hade påpekat detta från början så skulle jag inte fått jobba så här mycket. Jag får vara glad att jag får jobba extra överhuvudtaget.

Det har varit sommaranpassning på jobbet vilket innebär mindre att göra. Under två veckor var jag den enda tillräckligt datorkunniga som inte hade semester så jag fick göra allt datorarbete samtidigt som jag hade mina ordinarie arbetsuppgifter. Ibland hände det att folk med heltid, som egentligen ska jobba två timmar längre än mig, gick hem före mig. Dom ”flexade”, dvs gick hem tidigare hela tiden. Ibland skrev jag upp om jag jobbade över, men chefen brukar berömma oss för att vi är så duktiga och jobbar över så lite, så ofta struntade jag i det. Igår, sista dagen före min semester, gick alla hem långt innan dom skulle. ”Det förtjänar du” sa flera till varandra. Kvar satt jag och jobbade över tio minuter. Utan att skriva upp. Det förtjänade jag.